6. REGLER – AFS

6. REGLER – AFS

Din uppgift är löst när du läst och förstått hela delen med dess kapitel, tagit del av nedanstående innehåll. När det är gjort klickar du på gröna knappen – ”Jag har läst / gjort uppgiften”.

Några av de 70-talet AFS:ar som finns idag

“AFS:arna sätter fingret på vad som verkligen gäller för just dig”


Arbetsmiljöverket är vår pålitliga lots när det kommer till att säkerställa hälsa och säkerhet på våra arbetsplatser inom bygg, transport och industri. De har fått regeringens uppdrag att förfina och detaljreglera vad som behövs för att säkerställa arbetsmiljön. Detta regelverk finns samlat i något som vi kallar Arbetsmiljöverkets författningssamling, eller helt enkelt AFS.

I AFS hittar vi föreskrifter och allmänna råd som verkligen pekar på detaljer och klargör exakt vilka krav som ställs på arbetsmiljön. Föreskrifterna är som våra handlingsguider och är ofta inriktade på specifika områden, såsom hantering av risker, fysisk och psykisk belastning, farliga ämnen och säker användning av maskiner.

Men Arbetsmiljöverket gör mer än att bara fastställa regler. De översätter även dessa regler till praktik genom att förklara hur de ska tillämpas inom olika arbetsområden. Det är som att de översätter arbetsmiljölagen till enklare termer som vi alla kan förstå. Det kan handla om riktlinjer för användning av personlig skyddsutrustning, hur lyft bör utföras på ett säkert sätt eller de åtgärder som krävs för att förebygga hälsorisker.

” Regelverken är bra för dig som lastkopplare. De hjälper dig motivera dina beslut.”

I AFS, författningarna, hittar vi också specifika krav som måste följas för varje område. Dessa kan vara tekniska eller organisatoriska krav som beskriver vad som krävs för att uppfylla reglerna i respektive AFS.

Viktigt att notera är att längst bak i AFS:en finns guldgruvor av information i form av “Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpning…” samt “Kommentarer till vissa paragrafer”. Här ger Arbetsmiljöverket extra vägledning och tips om hur reglerna bör tolkas och tillämpas. Dessa råd och kommentarer är som deras sätt att ge oss insidan om vad som egentligen gäller och vad vi bör tänka på.

Regelverket är omfattande och i idag finns det ca 70 stycken AFS:ar som anger arbetsmiljöreglerna för alla arbetsplatser i Sverige.


Så, kom ihåg att ta till vara på denna rika informationskälla för att bättre förstå och tillämpa reglerna i din roll som lastkopplare. Reglerna är omfattande, och idag finns det ungefär 70 olika AFS:ar som reglerar arbetsmiljön på olika arbetsplatser i Sverige. Men oroa dig inte, Arbetsmiljöverket arbetar på att förenkla systemet och successivt ersätta de äldre föreskrifterna med nya. Målet är att skapa en mer överskådlig och användarvänlig sammanställning av reglerna, så att du enklare kan ta del av vad som gäller för din specifika yrkesroll.

Regelförnyelsen inom AFS

De viktigaste AFS:arna för dig som lastkopplare

Det här är “regelträdet” som symboliserar hur lagar och regler ser. I grunden, via trädets rötter, finns AML ArbetsMiljöLagen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM bildar sedan stammen som lyfter allt uppåt. Slutligen bildar AFS:arna grenar ut i varje del av arbetslivet. Grenverket är olika stort beroende på vilken typ av arbetsplats du verkar inom.

Byggnads- och anläggningsarbete 1999:3 Föreskriften riktar sig till alla som har ansvar för byggnads- och anläggningsarbete, även byggherrar. Den innehåller bland annat regler om transport av material på byggplatser, takarbete, vägarbete och skyddsnät.

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM (2001:1) SAM handlar om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och att arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i verksamheten
  • Personlig skyddsutrustning 2001:3 Föreskriften gäller arbetsgivare som ska informera arbetstagare om de risker som den personliga skyddsutrustningen ska skydda mot
  • Besiktning av lyftanordning 2003:6 Här anges vad som gäller för besiktningar. Många olika redskap och anordningar skall besiktigas. Här anges vad, när och hur detta skall ske.
  • Användning av arbetsutrustning 2006:4 Generellt regelverk om vad man skall ta hänsyn till vid användning av maskiner. En stor del handlar om hur risker skall bedömas och hanteras
  • Användning av lyftanordningar och lyftredskap 2006:6 Kranförarens och lastkopplarens absolut viktigaste och mest tillämpade AFS. Den beskriver krav på undersökning och riskbedömning samt krav på produkter och dess hantering.
  • Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar 2006:7 Anger vilka regler som gäller för tillfälliga personlyft med kranar och truckar. Dessa maskiner är egentligen inte gjorda för personlyft och därför anger regelverket tydligt vilka regler som ska gälla vid denna användning
  • Skyltar och signaler 2008:13 Anger vilka skyltar och signaler som skall användas och hur de skall tillämpas. En god och korrekt kommunikation bygger på att alla förstår och använder standardiserade signaler.
  • Belastningsergonomi 2012:2 Syftar till att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs.

Din bästa vän AFS2006:6
De viktigaste paragraferna du ska ha koll på som lastkopplare

  • § 3
    Arbetsförhållandena skall undersökas och riskerna bedömas när lyftanordningar och lyftredskap skall användas…
    Jätteviktigt att du noga bedömer riskerna vid användning av lyftredskap avseende VAD som ska göras och HUR det ska ske
  • § 9
    Ett arbete med lyftanordningar och lyftredskap skall planeras, organiseras och genomföras så att farliga situationer förhindras.
    Du ska se till att ALLT görs för att undvika faror vid lyftarbetet
  • § 11
    Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att ingen uppehåller sig under upplyft last. Detta gäller inte om arbete skall utföras under upplyft last och lyftanordningen är särskilt konstruerad för ett sådant arbete samt att ett effektivt utförande av arbetsuppgifterna kräver det.
    En last får normalt inte transporteras ovanför oskyddade arbetsplatser där personer uppehåller sig. När så ändå sker, om arbetsuppgifterna inte kan utföras effektivt på något annat sätt, skall lämpliga arbetsmetoder fastställas och tillämpas.
    Denna paragraf visar att inget är svart eller vitt. Det finns inget som anger att det är “FÖRBJUDET” enlig lagen att uppehålla sig under upplyft last men det är direkt olämpligt och skall naturligtvis undvikas till 100%.
  • § 12
    En last skall vara säkrad så att den vid lyft eller förflyttning inte kan röra sig oavsiktligt.
    Detta är en av de tydligaste paragraferna. Du får alltså aldrig lyfta en last som inte är säkrad
  • § 20
    Ett lyftredskap skall väljas med hänsyn till:
    – den last som ska hanteras
    – vilka grippunkter eller lyftöglor som ska användas
    – rådande väderleksförhållanden
    – hur stroppning eller slingningen utförs
    Slutligen: Ett lyftredskap som inte demonteras efter användningen, skall märkas tydligt så att användaren informeras om vad som kännetecknar redskapet.

“AFS 2006:6 Kranförarens och lastkopplarens absolut viktigaste och mest tillämpade AFS“

SIS eller svensk standard är en statlig institution som ger ut direktiv för hur något ska kvalitetssäkras. Det kan till exempel vara hur ett lyftredskap skall vara tillverkat för att det skall vara säkert och kunna CE-märkas. SIS-dokument är ingen lag men måste ändå följas. Dessa dokument gör att en god kvalitet uppnås i såväl produkter som tjänster.

Här är några detaljregler, det som kallas SIS – standarder:

  • SS-ISO 15513 Kompetenskrav för kranförare, signalman
  • SS-ISO 23853/2020 Lyftkranar – utbildning av lastkopplare och signalperson.