17. BEDÖMA, BERÄKNA OCH TA REDA PÅ FAKTA

Din uppgift är löst när du läst och förstått hela delen med dess kapitel, tagit del av nedanstående innehåll. När det är gjort klickar du på gröna knappen – ”Jag har läst / gjort uppgiften”.

FAKTA, FAKTA, FAKTA – det finns igen genväg till att ta rätt beslut inför en lastkoppling.

Den grundläggande regeln när det gäller lyft av last är att den som kopplar kranen till lasten (oftast via lyftredskap) ska välja redskap och kopplingssätt som svarar an mot lastens karaktär, (vikt, volym och kopplingspunkter).

Många laster har tydliga instruktioner för hur de skall kopplas vid lyft. Dessa instruktioner har tillverkaren angett som rekommendation för hantering av godset. ANVÄND ALLTID DESSA TILLVERKARINSTRUKTIONER I FÖRSTA HAND VID VAL AV LASTKOPPLING

*Etiketten på denna storsäck berättar mycket. **Kan du hitta:** * Maxlast? * Hur den får kopplas? * Säkerhetsfaktorn?*

Så, vi står här redo att ta på oss rollen som lastkopplare, men vänta… Hur i hela friden vet vi vad lasten väger? Det är ju en grundläggande del av vårt jobb att veta detta. Men oroa dig inte, jag ska förklara hur du kan räkna ut det.

För det första, om vi har tur, finns vikten redan angiven i något medföljande dokument eller så är det något vi vet sedan tidigare. Men ibland har vi inte den lyxen, och då måste vi göra en uppskattning. Och hur gör vi det? Genom att räkna ut volymen först.

Volymen av lasten är enkel att beräkna. Vi multiplicerar helt enkelt längden, bredden och höjden (allt i meter) tillsammans. Resultatet är volymen i kubikmeter, och det ger oss en bra startpunkt. Men vi är inte klara än.

Vi måste också veta vad lasten är gjord av. Varje material har sin egen vikt per kubikmeter. Till exempel, betong väger ungefär 2,4 ton per kubikmeter, medan virke är lättare och väger cirka 0,7-0,9 ton per kubikmeter. Så när vi har volymen och vet materialet kan vi räkna ut vikten genom att multiplicera volymen i kubikmeter med vikten per kubikmeter för det aktuella materialet.

På så sätt blir vi riktiga mästare på att uppskatta lastvikten även när vi inte har all information till hands. Så, låt oss komma igång och lära oss mer om säkra lyft!

Exempel:
En last som har en långsida som är 2 meter lång, kortsida som är 0,5 meter och en höjd som är 2 meter får volymen = 20,52 = 2 kubikmeter. Är lasten då i betong väger den alltså 2*2,4 = 4,8 ton totalvikt

Ibland är lasten täckt eller skrymmande, vilket gör det svårt att se var tyngdpunkten ligger. Och om vi lyfter utan att veta detta viktiga mått kan vi hamnafel. Om tyngdpunkten ligger snett eller är felplacerad kommer lasten att gunga och förskjutas, och det kan vara farligt.

Så, hur hittar vi tyngdpunkten? Det kräver ofta erfarenhet och känsla. Det kan också vara bra att använda några smarta tekniker och verktyg för att mäta och beräkna. Det är vårt jobb som lastkopplare att se till att lasten är stabil och inte rör sig oförutsägbart. På så sätt håller vi alla säkra och skapar en smidig och säker arbetsplats. Låt oss ta reda på mer om detta!

Exempel på hur last kan kopplas när det bara ska ske som ett lågt lyft. Här skulle önskas en säkring av slingan runt röret så att den inte kan lossna framförallt om den ska lyftas högt då konsekvenserna av tappad last blir större. Det finns bättre lösningar i form av speciella redskap för lyft av denna typ av gods.

Så, vi har redan lärt oss hur viktigt det är att veta lastens vikt och tyngdpunkt, men formen och volymen av lasten är också avgörande. De sätter gränser för hur vi bäst kopplar lasten.

Tänk på det som ett pussel – varje lyft är som ett unikt pussel, och vi måste hitta de rätta bitarna för att det ska passa perfekt. Paragraf 10 i AFS 2023:11 påminner oss om att lasten måste vara säkrad. Det är här ditt omdöme och kreativitet som lastkopplare kommer in i bilden.

Du måste fundera över vilka lyftredskap och metoder som är bäst för varje specifik last. Och det är viktigt att allt är säkrat på rätt sätt. En dålig koppling kan leda till farliga situationer, och det vill vi undvika till varje pris.

*Olika sätt att koppla last med strypning. Grunden är att slingan/kättingen går runt godset och dras åt av lastens tyngd. Därmed ges en bra låsning av lasten under lyftet*

Tänk på lastkoppling som nyckeln till att lösa två viktiga problem samtidigt. För det första, det handlar om att lyfta lasten på ett säkert och effektivt sätt med hjälp av våra lyftredskap. För det andra, att se till att lasten är ordentligt säkrad under hela lyftet.

Ett vanligt sätt är att använda en lyftslinga för att strypa godset. Det innebär att vi lägger slingan runt godset för att hålla det på plats under lyftet. Det här fungerar utmärkt, men det finns något att komma ihåg – det minskar lite på lyftkapaciteten hos våra redskap. Till exempel, om vi stryper godset med textila lyftslingor minskar kapaciteten med 20%.

Så, när du använder strypningstekniken, tänk alltid på både fördelarna och begränsningarna. Det är ditt kunnande som lastkopplare som avgör om det är rätt val för varje specifik lyftoperation.