27. RISKBEDÖMNING

Din uppgift är löst när du läst och förstått hela delen med dess kapitel, tagit del av nedanstående innehåll. När det är gjort klickar du på gröna knappen – ”Jag har läst / gjort uppgiften”.

Arbetsberedningen, som tidigare nämnts, upprättas vid varje arbetsplats med en kran. Den är till för att riskbedöma de vanligaste arbetsuppgifterna på arbetsplatsen och samtidigt ange hur dessa arbetsuppgifter skall ske på ett säkert sätt. Det här dokumentet är viktigt att känna till och ta del av som både kranförare och lastkopplare.

Här har experter inom flera yrkesområden samverkat för att skapa en säker arbetsplats.
Men arbetsberedningen är generell och när den skapas kan man omöjligt veta exakt vilka lyft som behöver ske under hela byggtiden. Därför är det alltid extra viktigt att göra en bedömning av riskerna vid andra typer av lyft än de som finns med i arbetsberedningen. Det är BAS-U (Byggarbetsmiljösamordnaren) eller PC (Platschef) som man också ska underrätta om risker som kan uppstå på arbetsplatsen.

TA DIG NU TID ATT SE VIDEON NEDAN!
Den visar en av kranvärldens mest kända olyckor. Filmen är en fullständig redovisning, av en olycka följt av en haveriutredning, som visar vikten av goda planeringar och hur viktigt det är med ARBETSBEREDNINGAR

En kontinuerlig bedömning av riskerna ska hela tiden ske genom att du med din uppmärksamhet följer det som sker under lyftet. Det kan plötsligt ske förändringar såsom att vinden plötsligt tar tag i lasten och förflyttar den oavsiktligt. Då behöver riskbedömningar snabbt förändras.
Du och alla andra som ingår i lyftoperationen ska alltså hela tiden delta i det som sker och ständigt uppdatera riskanalysen utifrån eventuella ändringar i förutsättningarna för lyftet.

För att kunna genomföra en korrekt riskanalys är det nödvändigt att du förstår vad det är som kan ske vid den aktuella situationen. Vad som kan gå fel och vilka konsekvenserna blir i detta fall. Eftersom varje lyft kan innebära nya risker kommer du som nyutbildad lastkopplare att ha en del att lära dig men det är i grund och botten en fråga om det engagemang du lägger ner i din nya yrkesroll.

Även om du gör allt efter bästa förmåga så kan det ibland bli fel. Du kommer säkerligen någon gång att göra saker som inte alltid blir helt rätt, det hör till sakens natur. Men det viktigaste är att konsekvensen av misstaget blir liten.
Men det finns samtidigt många andra sätt att skaffa sig erfarenheter än att behöva göra alla misstagen själv. Idag har vi många bra sätt att få ta del av och lära av andras misstag. Många av misstagen är redan gjorda och de är ju onödiga att behöva göra dem själv.

VAD ÄR EN RISK?

Men innan vi går vidare låt oss backa lite först. Vad är en risk? En risk är att något skulle kunna hända som man inte vill ska hända. Motsatsen är ju en chans (då man önskar att något ska hända som oftast inte händer). En risk är något vi önskar ska vara så liten som möjligt. Den ska helst vara noll men så är ju inte fallet. Det finns inget som är helt säkert, det vill säga där risken är noll. Men målet är samtidigt att risken ska bli så nära noll som möjligt, eller hur? I all riskbedömning skall du alltså alltid söka efter lösningar som är så säkra som det bara är möjligt. Men det ska också vara rimligt att utföra. Det går att göra allt så gott som helt säkert men då uppstår till slut att åtgärder man ska vidta för denna nivå blir orimligt dyra och svåra att utföra. Då har säkerhetstänket gått för långt.

Men då undrar du säkert hur man ska göra den bedömningen? Jo här kommer ytterligare en del in i bedömningen. Vi sa att ett lyft skall göras så säkert som det bara är möjligt. Samtidigt så finns inga helt säkra lyft. Man brukar säga att det enda säkra lyftet är det som inte blir av, men det är en orimlig tanke för då blir inget gjort.

Men om du nu gjort allt du kan för att lyftet du står inför ska ha så liten risk som möjligt är det då rimligt att lyfta en betongvägg ut över en förskola där barnen är ute och leker…? Nej – så klart inte. Och varför inte? Jo det är här som del två av en riskbedömning kommer in – det som kallas konsekvens. Konsekvensen är det som sker ”om” lyftet misslyckas och du tappar lasten. Ute över en förskola blir det en katastrof, troligen med dödlig utgång. Om du istället hade valt att transportera godset en annan väg än över förskolan och du tappar lasten kanske resultatet bara blir en materiell skada, en hög med betongdelar, nere på marken. Då är konsekvensen liten. Det är ju bara pengar som förlorats och ekonomiska konsekvenser kan alltid repareras vilket inte är fallet med människor.

Du kan alltså kompensera en förhöjd risk med att välja andra åtgärder som gör att konsekvensen blir så liten som möjligt om något går fel. Dessa åtgärder kan till exempel vara att:
• spärra av lyftområdet.
• välja en annan transportväg av lasten där inga personer befinner sig.
• säkra upp lasten med extra lyftredskap.
• använda styrlinor eller andra stödjande funktioner.
Grundregeln är alltid att både risk och konsekvens skall vara så låga som möjligt.

Kom ihåg – viktigt att dokumentera riskbedömningar.